Vad är lagfart och när används det?
Lagfart är en officiell registrering av en ny ägare till en fast egendom. Det är med andra ord ett bevis på att det är just du som äger fastigheten. I Sverige är det Lantmäteriet som ansvarar för lagfarter. I en lagfart finns alla uppgifter om fastighetens ägarförhållanden, exempelvis vem som äger den, hur mycket den kostade och hur personen fick eller köpte fastigheten. Det finns även uppgifter om tidigare ägare. I lagfarten kan man se alla som tidigare har ägt fastigheten.
När behöver man lagfart?
Om du skaffar direkt ägande över ett hus eller en lägenhet, det vill säga köper eller på annat sätt får lägenheten eller huset själv, behöver du skaffa en lagfart. Lagfarten är ett viktigt dokument som används i många situationer. Den används inte bara som ett bevis på att du är ägaren till fastigheten. Om du vill ta ut ett lån från banken med din bostad som säkerhet behöver du visa upp din lagfart. Detta både för att banken ska veta hur mycket bostaden är värd och för att du ska kunna bevisa att det är du som äger den. Annars kan du inte ta ut ett lån. Därför är det mycket viktigt att du har koll på din lagfart.
När behöver man inte lagfart?
Om du köper en bostadsrätt, alltså en lägenhet som tillhör en bostadsrättsförening, behöver du inte skaffa en lagfart. Då är det istället bostadsrättsföreningen som står för lagfarten. De för i sin tur ett register över vilka det är som äger lägenheterna
Hur ansöker man om lagfart?
Du måste ansöka om lagfart inom tre månader efter att du tagit över fastigheten. Det gör du hos Lantmäteriet, genom att skriva ut en blankett som du fyller i och skickar med posten eller online. Om du inte ansöker i tid kan du tvingas betala böter. Alla lagfarter är idag digitala och finns registrerade hos Lantmäteriet.
Vad kostar en lagfart?
Kostnaden för en lagfart består av två avgifter. Expeditionsavgift, det vill säga kostnaden för att Lantmäteriet ska utföra det administrativa arbetet, är idag 850 kr. Dessutom tillkommer en stämpelskatt, som är en viss andel av köpeskillingen (kostnaden för bostaden). Stämpelskatten är 1,5 % av köpeskillingen. Detta innebär att stämpelskatten blir dyrare ju dyrare bostaden är. År 2018 beviljades det nästan 135 000 lagfarter, och dessa genererade cirka tolv miljarder kronor i skatteintäkter. Detta motsvarade 0,57 % av de totala skatteintäkterna.